Innan jag säger något som helst vill jag tacka Vixxtoria för hennes väldigt fina inlägg och viktiga tankar och reflektioner om boken. Jag cyklade raskt ner till biblioteket och lånade hem (tur att den fanns inne)- och jag ser nu att "Google-koden" också kommer ut i pocket-utgåva mycket snart (november?).-
Jag är född på 50-talet- och har fått uppleva många "nymodigheter" i mina dar. Det går snabbt nuförtiden- det som förr tog dekader förnyas och ändras nu nästan över en natt. Datorer... nej, det lär jag mig aldrig- det känns som om jag tillhör fel generation och mitt intresse är heller inte tillräckligt brinnande. Internet är en utmärkt uppfinning- och e-post är himla praktiskt- men.... man måste veta vad man utsätter sig för... Andreas Ekström har skrivit en mycket intressant bok- (och jag håller verkligen med Vixxtoria om att den är välskriven och jo, jag tycker också att den är om inte livsnödvändig så i alla fall ett nära måste att läsa. ). Storebror ser dig- och visserligen är Googles devis "do not be evil"- men... jag gillar det ändå inte. Man får betala för allt här i världen "no such thing as free lunch". Går det att värja sig? Jag tror att man får använda sitt sunda förnuft och framför allt måste man skaffa sig kunskap om "hur saker och ting fungerar". Information är jätteviktigt- och där gör Google-koden en stor insats. Jag uppmanar till läsning.
-
Själv tänker jag mig lite mera för när jag använder sökmotorerna och det är väldigt vettigt att som Andreas Ekström säger "att inte lägga alla ägg i en enda korg". Än en gång Vixxtoria- tack för dina visa ord!
7 kommentarer:
Här gick det undan! Jag tycker du tar upp två aspekter här som är jätteviktiga.
Den ena är att det är rätt lätt och praktiskt att använda mejl och internet och lite bloggning, och man behöver ju inte veta hur det funkar för att göra det. Som att skicka brev och skriva dagbok – det har skrivande människor gjort i hundratals år. Det är också ett praktiskt sätt (särskilt när det är gratis) att dela med sig av information med släkt och vänner, och att hitta nya kontakter, delta i forum och debatter med folk som man inte skulle ha möjlighet att träffa i verkliga livet, på grund av avstånd och tid.
Men den här entusiasmen och naiviteten får ju en baksida om den information vi delar med varandra på nätet samlas in och kopplas ihop. Och potentiellt kan hamna i händerna på nån som är evil. Eller i alla fall inte är god på det sättet vi tänker oss. Vem har läst bloggvillkor och mejlvillkor så noga? Youtubes villkor – vill vi att rättigheterna till filmer på våra barn ska tillhöra nån annan än oss själva?
Google-koden är en viktig lektion i samhällskunskap. Precis som du säger behöver man veta hur saker funkar för att sedan kunna avgöra vilken information man själv vill dela med sig av. Det finns ju – vill jag tro – trots allt en del balansutrymme mellan att vara paranoid och försiktig.
Jag håller med- det är viktigt att vara försiktig- och precis som du säger-man behöver inte vara paranoid för att vilja veta hur saker och ting förhåller sig. Jag tillhör t ex den skara som retar sig på Icas registrering av inköp- visst... så får man rabatt och förslag på vad man ska köpa... men jag blir faktiskt förbannad också och tänker att nu struntar jag snart i det förbenade ICA-kortet. Inte vill jag att någon stor databas ska lagra upp information på vad jag köper? Det känns inte bra..Precis som med Internet- man måste tänka till och man måste fråga sig hur all information används (och kan tänkas användas- var en tar givetvis ställning själv men man måste, tycker jag, hålla sig informerad. Därför är "Googlekoden" väldigt viktig och jag blev glad att se att en pocket-utgåva är på gång. Funderar på att köpa den för jag tycker att det finns mycket jag skulle vilja gå tillbaka till och läsa om. (Jag kunde faktiskt inte släppa boken i går kväll och det blev en "kort natt"... (och lång dag om man så säger).
Allt det här är grymt spännande och säkert mycket viktigare än vad man kanske vill att det ska vara. Jag fastnade för vad Vixxtoria skrev om villkor för bloggar, mail, etc. Aldrig att man hade skrivit på ett kontrakt (vilket det ju faktiskt är) så lättvindigt om man hade fått det framför sig i pappersform istället för på skärmen. Men när det gäller villkor för det ena och det andra är det absolut mer regel än undantag att inte läsa vad man går med på; allt som oftast blir man IRRITERAD över att behöva klicka i t.ex. iTunes användarvillkor varje gång man gör en uppdatering! Tänk att man kan bli så blasé!
Det låter jätteintressant! Jag blir verkligen sugen på att läsa.... Viktigt är det också, att veta vad vi ger oss in i. Många verkar så aningslösa när de lägger ut bilder på bloggar och facebook. De försvinner ju aldrig! Och tanken på att mina bilder inte längre skulle vara mina bilder avskäcker mig en del faktiskt.
Jag ska ta och skaffa mig pocket-utgåvan! Nu är det bestämt.
Å
Sanna: Du har alldeles rätt- varför blir man så blasé på nätet? Kontrakt i pappersform läser man väldigt noga och visst tar man sig tid? Datoror är snabba och man dras med i den där stressen- alldeles för lättvindigt.
Å: Facebook är "ikke min favorite" som man säger tvärsöver sundet- och visst vill man ha( kontroll över sina foton(eller bestämma själv så mycket som möjligt i alla fall). Jag tror bestämt på att "there is no such thing as free lunch". Google-koden väcker onekligen många tankar. Hoppas att du tycker om den!
Sa intressant det later, bade skrammande och bra lasning! Jag borde definitivt tanka pa att inte lagga alla agg i samma korg, jag anvander Google oerhort mycket, kanske inte sa bra som jag trodde...
Emma: Jag tror kanske att det är bra att "sprida på sig"- lite grann- men jag använder ju också google till mycket... (om än inte till allt).
Skicka en kommentar